i Bohuslän
en port till Granitens riket
kontakt@stenhuggerimuseet.se
Välkommen till
Det Digitala Stenhuggerimuseet
Stenhuggeriepoken var en kort period i Bohuslänshistoria men har format våra samhälena.
Målsättningen med det Digitala Stenhuggerimuseet är tillgängligöra våran historia och fortsätta samla kunskap om stenhuggeriepoken.
- en port till Granitens Rike
Stenen - Graniten
I vårt område har graniten används lika länge som människan har funnits här ca 12 000 år. De tidigaste fynden vissar att graniten bearbetats till klubbor och slagstenar. Andra exempel är när många kyrkor byggdes på 1100-talet. Under denna tid finns det spår av att det gjordes inskreptioner i stenen som användes.
Fästningar byggdes av sten.
Efter att Kronan - Staten hade tagit ut sten från Malmön för att förstärka Carlstensfätsning (Marstrandsfästning) blev det insperationen och start skottet för den komersiella stenbryttningen.
Idag pågår ett arbete att samla in och överföra material till hemsidan. Vi är medvetna om att de flesta som varit med om den aktiva stenhugeriepoken har lämnat oss. Vi vill därför samla in och dokumentera det som ännu finns.
Du får gärna bidra, ta kontakt.
Stenhuggeriepoken
Stenepoken födelse sker på Malmön 1842 när
Granit AB C.A. Kullgren grundades 1842 av grosshandlare
Carl August Kullgren (1793-1851) och ingenjör Nils Ericsson (1802-1870)
Företagets uppgift var att ta fram och leverera blocksten till Trollehätte kanal som då Nils Ericsson sen tidigare arbetade med.
Enligt sägnen så anstäldes 10 - 12 malmöpyttingar.
Prästen och fornforskaren Axel Emanuel Holmberg skriver i sin berömda "Bohusläns historia och beskrifning” som utgavs 1842-1845.
Han betecknar dvärgarna på Malmön som en sista kvarlämnad spillra av vår försvunna urbefolkning
Vid besök på Malmön så kan man se tydliga spår av stenhuggeriepoken. En vän av ordning kan tycka att det borde vara dags att städa upp.
Idag kallas det vi ser som lämningar och är skyddat enligt lag.
Den teknik som användes skapade det vi ser idag. När vi tittar på ett granitberg, kommer vi alltid se horisontlikanade sprikor i beget.
Dessa sprikor i graniten var också grundförutsättningen för att att bryta stenen.
BILD: Fotograf okänd, tagen runt 1890 på Malmön.
Kommentarer: Att bli fotograferad på den tid borde ha varit en stor händelse, vilket också syn på bilden, all stenhuggarna har rena fina skjortor etc.
Bild: Bohusgranitens
geografiska område
Vad är en fornlämning?
Fornlämningar är skyddade i kulturmiljölagen (1988:950) och får inte skadas. Fornlämningar är lämningar
Fornlämningar ska dessutom ha kommit till före 1850. Det innebär att till exempel torpet som idag ligger som ruin ska ha byggts före 1850. När torpet övergavs spelar ingen roll för skyddet.
Jobba själv ?
Det är lättare och roligare än vad många tror. Använd alltid skyddsutrustning.
Skyddsglasögon
Munskydd
Hanskar
Skor med tåskydd
Bild ger en bra ilustration till hur det gick till att ta fram granit block. Vid (1) syns den naturliga horisontela sprikan i granitberget.
Kontakt
07306 10 887
kontakt@stenhuggerimuseet.se